Författararkiv: admin

morgonfunderingar om tågdrömmar

Postat av

Location:dessa tågdrömmar: Jag är på fel plats, kommer inte att hinna till jobbet fattar inte hur jag har tänkt försöker ändå tänka ut en lösning om jag kanske kan åka dit eller dit ta det eller det tåget byta på en ovanlig plats ta en annan väg… vad det ska bli skönt med julledighet!!!!! eller är det att ständigt vara lösningsinriktad som jag är trött på? kanske borde testa att bara sätta mej ner och säja, nej, det går inte.. Textfält Redigerar dessa tågdrömmar: Jag är på fel plats, kommer inte att hinna till jobbet fattar inte hur jag har tänkt försöker ändå tänka ut en lösning om jag kanske kan åka dit eller dit ta det eller det tåget byta på en ovanlig plats ta en annan väg… vad det ska bli skönt med julledighet!!!!! eller är det att ständigt vara lösningsinriktad som jag är trött på? kanske borde testa att bara sätta mej ner och säja, nej, det går inte..

besvärjelse

Postat av

Location:hej ödet. jag vill bara förklara mej lite. det faktum att jag just har fyllt i min jobbkalender med möten och sånt fram till den 30 november 2015 betyder inte att jag tar för givet att det ska bli som jag har planerat. det är inte så att jag utmanar dej. jag är fullt medveten om att det är du som bestämmer och att du kan hitta på vad som helst. jag är öppen för det. så, ta nu inte illa upp, gör inget dumt, jag har bara skrivit in dom här datumen i fall att jag skulle leva och ha hälsan och ifall att jorden fortfarande skulle finnas och ifall att det inte har blivit militärkupp… Textfält Redigerar Ordläge hej ödet. jag vill bara förklara mej lite. det faktum att jag just har fyllt i min jobbkalender med möten och sånt fram till den 30 november 2015 betyder inte att jag tar för givet att det ska bli som jag har planerat. det är inte så att jag utmanar dej. jag är fullt medveten om att det är du som bestämmer och att du kan hitta på vad som helst. jag är öppen för det. så, ta nu inte illa upp, gör inget dumt, jag har bara skrivit in dom här datumen i fall att jag skulle leva och ha hälsan och ifall att jorden fortfarande skulle finnas och ifall att det inte har blivit militärkupp…

varför måste dom alltid

Postat av

Location:Jag möter henne på den smala och branta stigen. jag är lite på min vakt. det händer så ofta att människor jag möter säjer nåt klämkäckt till mej som t ex – det där går ju bra. Men hon säjer bara att hon har en hund med sej och jag blir glad. jättebra att hon säjer det, så jag vet. min hund är lös, inte hennes. hundarna bryr sej inte om varandra, jag ler mot henne när vi passerar varandra. då kommer det: – vad fint att du är ute och går. Jag blir besviken. varför måste dom alltid. – vad fint att Du är ute och går, säjer jag. hon skrattar till – tack… jag fortsätter gå. hon står kvar, efter en stund ropar hon: – jag ber om ursäkt. Jag borde känna mej nöjd, jag fick henna att förstå att jag blev sårad. Hon säjer inte så till andra vuxna människor hon möter i skogen. men jag skäms.

taladde tystnad

Postat av

Location:ibland skulle det kanske vara effektivast att göra som barn gör när dom pratar med någon som inte verkar förstå det mest självklara och elementära, bara tystna. som i det här samtalet jag hörde på tunnelbanan nyss: – pappa, du kan väl berätta nåt? – nä, vi kan väl prata istället, det är mycket roligare. – men det var så längesen… – ja, det kanske det var, men jag läser ju mycket för dej. – tystnad – du, jag vet, vi går förbi bokhandeln sen och letar upp nån lagom lång bok. – tystnad Textfält Redigerar Linjeläge ibland skulle det kanske vara effektivast att göra som barn gör när dom pratar med någon som inte verkar förstå det mest självklara och elementära, bara tystna. som i det här samtalet jag hörde på tunnelbanan nyss: – pappa, du kan väl berätta nåt? – nä, vi kan väl prata istället, det är mycket roligare. – men det var så längesen… – ja, det kanske det var, men jag läser ju mycket för dej. – tystnad – du, jag vet, vi går förbi bokhandeln sen och letar upp nån lagom lång bok. – tystnad

experter? eller vad en bild kan sätta igång

Postat av

Location:När jag växte upp sa man att blinda människor inte hade något kroppsspråk. Det kunde dom inte ha eftersom dom inte kunde se och härma andra.Vi fick gå på kroppssspråkskurser där vi lärde oss hur vi skulle se ut när vi var glada, ledsna, förvånade, arga etc.Man sa att det var mycket svårt att läsa av en blind persons känsloläge.Länge trodde jag att det var sant. Att jag var fullkomligt uttryckslös i mitt kroppsspråk, i mitt ansikte.En dag blev min sånglärare lite irriterad över att jag sjöng så ”mesigt” när vi jobbade med en stark text.”Jag ser ju att du vet vad jag menar”, sa han, ”men jag hör det inte!”.Jag blev alldeles omskakad, syntes det hur jag kände mej? Kunde jag uttrycka mej på andra sätt än genom min röst. Kunde andra människor förstå?Nu vet jag bättre. Men tänk om min sånglärare aldrig hade sagt sådär. Tänk om jag hade gått runt hela livet och trott på ”experterna”.Allt detta kom jag att tänka på igår när jag visade en bild för en vän och han sa:”du ser så himla lycklig ut?”Det gjorde mej ledsen att plötsligt minnas detta, och arg. Men sen tänkte jag att det var en nyttig påminnelse nu när jag då och då hamnar i den där expertrollen själv.

människor, höstlöv och bollar

Postat av

Location:fullt med lekande människor i kronobergsparken, stora och små, dom far omkring som höstlöven. det gör mej så glad, att dom leker. en ung kvinna kommer springande just när jag står och selar på min hund: – har du sett om en boll har rullat förbi här. (kronobergsparken är jättebrant) – nej, säjer jag. så kommer jag på att jag kanske ska förtydliga, den kan ju ha rullat förbi. – å andra sidan, säjer jag, så är jag blind, så jag kan ha missat den. – jaha, säjer hon, och spinger vidare. Textfält Redigerar fullt med lekande människor i kronobergsparken, stora och små, dom far omkring som höstlöven. det gör mej så glad, att dom leker. en ung kvinna kommer springande just när jag står och selar på min hund: – har du sett om en boll har rullat förbi här. (kronobergsparken är jättebrant) – nej, säjer jag. så kommer jag på att jag kanske ska förtydliga, den kan ju ha rullat förbi. – å andra sidan, säjer jag, så är jag blind, så jag kan ha missat den. – jaha, säjer hon, och springer vidare.

en förbjuden tanke

Postat av

Location:en förbjuden tanke, kanske, men ibland tänker jag att det är slöseri, det där med att folk kan se, när dom ändå inte använder sin förmåga. och, jajaja, jag har säkert också förmågor som jag kunde använda bättre: igår skulle jag till hälsokosten för att köpa henna. jag var lite osäker på vilken affär i den långa raden det var, men jag visste på ett ungefär. jag gick in på ett ställe. bakom disken stod någon och väntade. jag väntade också, visste inte om han såg mej. tillslut sa han hej. – hälsokosten, sa jag, åt vilket håll ligger den? – ehh? sa han. -hälsokostaffären, sa jag, pekade, ditåt eller ditåt? – det vet jag inte, sa han. – nä, men om du tittar ut så kan du se den. – kan jag? – ja, det kan du. han tittar ut: – eh, vet inte, heter den life? – ja, jag tror det. – ok, det är ditåt säjer han… och pekar… – jag pekar också, menar du ditåt? – nä, andra hållet, säjer han. – tack, säjer jag. Textfält Redigerar en förbjuden tanke, kanske, men ibland tänker jag att det är slöseri, det där med att folk kan se, när dom ändå inte använder sin förmåga. och, jajaja, jag har säkert också förmågor som jag kunde använda bättre: igår skulle jag till hälsokosten för att köpa henna. jag var lite osäker på vilken affär i den långa raden det var, men jag visste på ett ungefär. jag gick in på ett ställe. bakom disken stod någon och väntade. jag väntade också, visste inte om han såg mej. tillslut sa han hej. – hälsokosten, sa jag, åt vilket håll ligger den? – ehh? sa han. -hälsokostaffären, sa jag, pekade, ditåt eller ditåt? – det vet jag inte, sa han. – nä, men om du tittar ut så kan du se den. – kan jag? – ja, det kan du. han tittar ut: – eh, vet inte, heter den life? – ja, jag tror det. – ok, det är ditåt säjer han… och pekar… – jag pekar också, menar du ditåt? – nä, andra hållet, säjer han. – tack, säjer jag.

artighet eller flockmentalitet

Postat av

Location:det här med hundar och hur dom umgås. igår var vi hemma hos vänner, tre hundar allt som allt, min äldst. efter några timmar gick hon och la sej i den yngste hundens korg. han är inte bara ygst, han är störst också. tio centimeter högre än min. han hade kunnat lyfta bort henne i nackskinnet, men det gjorde han inte. istället vankade han olyckligt suckande av och ann tills jag flyttade på henne och då, men inte förrän hon var på betryggande avstånd gick han och la seji sin egen säng. får mej att fundera över makt, konflikthantering ickevåldsmetoder och lite annat. Textfält Redigerar Ordläge det här med hundar och hur dom umgås. igår var vi hemma hos vänner, tre hundar allt som allt, min äldst. efter några timmar gick hon och la sej i den yngste hundens korg. han är inte bara ygst, han är störst också. tio centimeter högre än min. han hade kunnat lyfta bort henne i nackskinnet, men det gjorde han inte. istället vankade han olyckligt suckande av och ann tills jag flyttade på henne och då, men inte förrän hon var på betryggande avstånd gick han och la seji sin egen säng. får mej att fundera över makt, konflikthantering ickevåldsmetoder och lite annat.

morgondramatikeller att kunna ta in varandra

Postat av

Location:så här dags brukar det vara alldeles öde nere vid karlbergskanalen, men i natt hade någon tydligen sovit här. Eller, kanske sov han fortfarande när min hund upptäckte honom. Han blev jätterädd för henne. hon blev också jätterädd och skällde. Det var inte förrän då jag upptäckte att något var i görningen. Så fort jag hörde henne skälla kallade jag in henne och hon kom som ett skott, men skadan var redan skedd. Mannen var otroligt upprörd. Först kunde jag inte ens höra att han pratade engelska, men det gjorde han. – du är inte klok! jag är faktiskt en människa, en person, inget ting! Och jag ville förklara: – förlåt, jag visste inte att du var där, jag kan inte se, jag är blind, det var inte meningen att skrämma dej. Han kunde inte ta in det jag sa. jag ville gå närmare, men eftersom han var så otroligt rädd för hunden vågade jag inte ens försöka. ändå ville jag inte bara gå där ifrån. jag ville inte att han skulle tro att jag hade låtit min hund skrämma honom med avsikt. Jag upprepade, visade, pekade på mina ögon, skakade på huvet, täckte för ögonen med händerna, det måste på ett sätt ha sett ganska kul ut mitt i allt… till slut tog han in mej. – förlåt, sa han också så där stod vi nu båda två och sa förlåt till varandra. Då insåg jag att jag måste gå för att hinna med tåget. Textfält Redigerar så här dags brukar det vara alldeles öde nere vid karlbergskanalen, men i natt hade någon tydligen sovit här. Eller, kanske sov han fortfarande när min hund upptäckte honom. Han blev jätterädd för henne. hon blev också jätterädd och skällde. Det var inte förrän då jag upptäckte att något var i görningen. Så fort jag hörde henne skälla kallade jag in henne och hon kom som ett skott, men skadan var redan skedd. Mannen var otroligt upprörd. Först kunde jag inte ens höra att han pratade engelska, men det gjorde han. – du är inte klok! jag är faktiskt en människa, en person, inget ting! Och jag ville förklara: – förlåt, jag visste inte att du var där, jag kan inte se, jag är blind, det var inte meningen att skrämma dej. Han kunde inte ta in det jag sa. jag ville gå närmare, men eftersom han var så otroligt rädd för hunden vågade jag inte ens försöka. ändå ville jag inte bara gå där ifrån. jag ville inte att han skulle tro att jag hade låtit min hund skrämma honom med avsikt. Jag upprepade, visade, pekade på mina ögon, skakade på huvet, täckte för ögonen med händerna, det måste på ett sätt ha sett ganska kul ut mitt i allt… till slut tog han in mej. – förlåt, sa han också så där stod vi nu båda två och sa förlåt till varandra. Då insåg jag att jag måste gå för att hinna med tåget.