och plötsligt

när jag får ett mail om att vi får fortsätta med vårt boliviaprojekt, att det snart är en reda på gång, så orkar jag storstäda, färga håret, fixa visitkort, sätta upp affisher, baka bröd, plocka ihop alla papper och kvitton till den stackars människan som ska deklarera åt mej, gå långpromenad med hunden… på hemvägen köer jag en våreld och ställer den på köksbordet när jag kommer hem, en orange och fastän jag inte ser den, så vet jag att den finns där.

Sen tänkte jag på att jag borde plugga psykodrama, skriva in mej på universitetet för shamanismkursen, plugga spanska, skriva en krönika, laga mat… och sen gick jag och la mej under filten med bok och godis.

en bra dag med andra ord, men i bland önskar jag mej lite mindre tvära kast…