När man ska åka till Bolivia måste man vara vaccinerad mot gula febern. Om man inte är det, så kan man visserligen lätt åka in i landet, men man får inte
åka ut igen omman inte kan bevisa att man är vaccinerad. Jo, det ärklart att man får åka hem, fast då måste man först få sprutan där och då, och sen vänta
i två extra veckor innan man får åka hem. Så säjer dom. Jag har aldrig hört nån som har varit med om det, men det är ju ingen risk man tar… 

 

så, i lördags skulle jag bara kolla att pass och gult vaccinationskort fanns på plats, men vaccinationskortet var försvunnet. Jag vände upp och ner på allt,
men det var borta. Först tänkte jag, äh, vafan, jag chansar,dom frågar säkert inte, men sen tänkte jag att det kanske är dumt ändå. En vän, som är sjuksköterska
tröstade mej med att det bara är att ringa till stället där jag vaccinerade mej förragången jag åkte, så skriver dom lätt som en plätt ut ett nytt… 

 

Så i morse ringde jag dit, jo då, dom skulle ordna det, inga problem, men när dom slog på mitt personnummer, så fanns jag visserligen i deras dator, men
det stod inget om nån gula febernvaccination. Det visade sej att läkaren som var ansvarig då inte hade skrivit in det i journalen och nu hade hon slutat
där. Då blev jag hysterisk… 

 

Är jag redan i Bolivia eller vadå… Jag försökte med allt, stackars mej  som ska åka på fredag och hur ska detta gå och det blir ju ert fel om jag inte
får komma hem och… … Men det som verkligen fick dom att ta reson var när jag erbjöd mej att vaccinera mej en gång till om dom nu hade varit så slarviga.

 

 – Nej nej, det fick jag absolut inte göra, då kan man bli jättesjuk… 

 

Jag åkte dit och vi gick igenom vad jag hade betalat för, då för två årsen, det hade dom koll på i alla fall och där hittade vi beviset på att jag i alla
fall hade betalat för en gulafebernvaccination. 

 

Så nu har jag mitt gula kort, och jag får komma hem igen. Vilken pers, jag känner mej fortfarande helt utmattad.