Vi ska åka till Island. Det borde bara vara jätteroligt, fantastiskt och spännande, eller hur? Men egentligen vet jag inte om jag vill, vågar menar jag nog.

Jag reser tillbaka på två plan tänker jag, och det är alltid lätt att bli besviken när man reser tillbaks till en plats som man har tyckt mycket om, den är ju aldrig sej lik och det spelar ingen roll att man vet det, på ett plan hoppas man ändå på att få återuppleva…

så är det tidsresan, när jag var på Island första gången var jag 17 år, nyförälskad och mycket ovan vid spännande resor. Ja men, vem kan slå det. Jag försöker intala mej att denna resa är något helt annat, landet är säkert mycket annorlunda, jag är kanske inte en helt annan, men jag skulle tro att jag har förändrats ungefär lika mycket som Reykjavik. Det är klart att det kommer att bli en bra resa, det är klart att jag kommer att möta mej själv som 17åring, och innerst inne är det säkert det jag är rädd för.